top of page
20181024_144134copy.jpg
20181024_143331copy.jpg

Accio Holyhead Harpies

Födelsedatum: 26 mars 2018 Uppfödare: Accio Rats

E: Zephyr Ollie U: Zephyr Cosima

Variant: Mock mink dumbo silvermane Vikt: 300g

​

Beskrivning:

Detta är en väldigt äventyrlig och sprallig tjej, som ändå är väldigt rar och har tid för att komma och säga hej och dela ut pussar. Holly har alltid varit väldigt pussig vid lyft, då hon alltid ska pussa på framförallt tummen, innan hon vill bli nedsläppt igen. Förutom det kommer hon gärna upp mot ansiktet också och delar försiktigt ut några slick. För det mesta brukar man få slick i näsan och i öronen, men händer att man får ett par på munnen också.

 

Jag skulle inte beskriva henne som den smartaste av råttor, då hon känns så "dumsnäll", men det går inte att inte älska henne.

​

Holly har alltid varit väldigt självsäker och nyfiken. Utanför buren brukar hennes syster vanligtvis hinna iväg först för att upptäcka, men hon brukar alltid vara snabb att hänga på.

​

Jag skulle beskriva henne som lite av en slamspotta, även om hon har börjat mogna på sig en del. Hon kan fortfarande uppskatta bus, och då blir det oftast så roligt att hon inte riktigt vet vart hon ska ta vägen! Det sprätter i hela kroppen och hon blir helt tokig, och jag kan inte annat än skratta när det händer. Tyvärr har dessa busryck blivit färre och färre, men det händer då och då att den sidan kommer fram igen.

​

Både Holly och hennes syster Hailey är de i flocken som är mest "hej se på mig!", som alltid vill vara i centrum mellan deras små äventyr. Det är också omöjligt att försöka smyga fram till buren utan att de direkt hänger klistrade på gallret och ska vara med. Försöker man göra något i buren med dem kvar har man två hjälpredor som inte kan lämna en ifred i en sekund, om det inte är för att passa på att rymma ifrån buren när jag inte ser.

​

De enda intron hon har varit med om var båda under hennes bebistid. Det första introt räknas inte, det var när hennes mamma och syskon fick flytta ihop med Lexi och hennes kull (som var en dag äldre) när alla bebisar var närmare 3 veckor gamla. Allt gick självklart väldigt smidigt. När hon sedan var ca 8 veckor introducerades hon till hennes mamma Cosima och Lexis flockkompis Ruby (som under tiden för kullarna bodde hos Elda Rattery med hennes honor), även det gick utan några problem.

​

I flocken skulle jag säga att Holly är ranglåg/neutral. Hon har aldrig uppvisat några som helst tecken på att vara intresserad av rangordningen, och har alltid gått bra ihop med resterande flockmedlemmar.

​

Accio Banchory Bangers

Födelsedatum: 26 mars 2018 Uppfödare: Accio Rats

E: Zephyr Ollie U: Zephyr Cosima

Variant: Silver black irish Vikt: 435g

​

Beskrivning:

Harvey är en väldigt go och snäll kille. Han är alltid på bra humör och han är en riktig rackare på att hitta på otyg. Framförallt så ska han alltid iväg så fort jag öppnar burdörren vid matning, och eftersom deras bur tyvärr är så nära golvet så är det inga svårigheter för honom att hoppa ner direkt och börja springa iväg. Detta är något som hans pappa sysslade med förut, och ibland kan få för sig att göra fortfarande, men jag är osäker på om han ens hade hunnit se det innan han började med det själv också i princip så fort han hade flyttat in i buren som bebis. Med andra ord är han alltså en väldigt äventyrlig och orädd råtta som aldrig tvekar på att göra som han vill eller upptäcka det han vill.

​

Något av det jobbigaste (charmigaste) är när Harvey i kombination med en eller ett par av sina bröder tillsammans med deras pappa hittar på några rackartyg, för då kan jag sällan hinna med.

​

Till skillnad från de flesta av syskonen är inte Harvey en överdriven ansiktsråtta som ska in i alla öppningar och dela ut pussar. Det är ytterst sällan han gör annat än nosar försiktigt i ansikten. Däremot är han väldigt pussig när det kommer till fingrar och händer.

​

Han är en råtta som syns mycket men är inte den som alltid kräver mest uppmärksamhet och som ska synas hela tiden. Han är väldigt social men samtidigt är han självständig och gör lite som han vill.

​

Harvey är neutral i rang och har inte visat på några som helst dominanta tendenser eller eventuella överskottshormoner under sina tonår.

​

Som bebis blev han introducerad till min hanflock och det var absolut inga problem. I början av tonåren kom en av hans bröder tillbaka när hans ägare blev allergisk och nya ägaren inte hade möjlighet att ta emot alla "brorsorna". Det var det smidigaste introt jag har varit med om, utan tvekan. Jag hade förväntat mig åtminstone en liten reaktion från alla som började komma in i tonåren, men de betedde sig som att han alltid hade bott med dem. Hela flocken + nykomlingen klickade direkt och introt var över på mindre än 24 timmar. Jag testade dem även genom att sätta ihop alla i mina pojkars fullt inredda bur utan att ens byta strö eller hängmattor, när de hade tråkburat i några timmar, och ingen brydde sig. Det gick helt felfritt! Harvey och brorsan kom varandra väldigt nära direkt, och de är även de som har mest lika personligheter.

Förväntningar på kullen

Detta är en nära besläktad linjeparning, mer info om detta finns att läsa lite längre ner på sidan.

 

Föräldrarna är absolut två av mina älsklingar, så förväntningarna är minst sagt höga. Båda föräldrarna är två väldigt utåtriktade och människokära råttor som gärna delar ut en massa pussar, samtidigt som de inte tackar nej till att springa runt och upptäcka. Harvey är generellt lite lugnare, men han kan ibland överraska genom att ta fram sin busiga och slamsiga sida, men han tvekar inte en sekund att sticka iväg på äventyr. Holly är en tjej som alltid är på bra humör och som ofta gärna vill busa en stund, hon har dock mognat en hel del på sistone. Många egenskaper har båda gemensamt, men rent generellt är Harvey som sagt lite lugnare och inte lika slamsig, medans Holly gärna ser att det händer saker hela tiden. Jag förväntar mig därför att deras bebisar kommer bli ett gäng slamsiga och sociala äventyrare. Med andra ord - väldigt roliga och trevliga familjemedlemmar.

​

Bakom föräldrarnas mamma Cosima, har det dykt upp ett par hormonella tonåringar, som resultatet av en outcross på hennes pappas sida. Det har framförallt varit ett par honor som har varit lite hormonella och i behov av en stark alfa. Detta har inte märkts av hos Cosima eller hennes syskon, det har inte heller varit något problem som dykt upp bland Hailey eller syskonen. Det är något man bör vara medveten om ifall det mot förmodan skulle dyka upp, men jag tror risken för det är väldigt liten. Två systrar till deras pappa Ollie har haft lite överskott på hormoner men inte så det har blivit något större problem. Men rent generellt så syns hormonella problem väldigt sällan i denna linjen, så förhoppningen är att det inte är några problem som kommer dyka upp i denna kullen heller.

​

Hanarna i linjen kan ofta bli ganska rejäla och kraftiga, ibland kan de också vara lite kortare i kroppen och ha kortare nackar (framförallt dumbos), men Harvey och resterande bröder har hittills varit väldigt snygga i formen och alldeles lagom i storleken. Holly är lite kortare och kompakt än de flesta av syskonen, men då Harvey är väldigt långsmal tror jag de kommer balansera varandra fint.

​

Varianter som kan dyka upp är black, och mock mink. Det finns även en liten chans för beige, och möjligtvis kan även chocolate, chocolate mock mink och havana dyka upp. Alla bebisar kommer vara otecknade eller irish. 50% toppörade och 50% dumbo. 50% av bebisarna kommer vara släta och 50% silvermane.

20181024_144134copy.jpg
20181024_143331copy.jpg

Information om intresseanmälan

Jag ser gärna att så många som möjligt från denna kullen flyttar till fodervärdar i närheten av Umeå, för att jag ska kunna behålla avelsrätten på fler individer än de som stannar hos mig. Hur många som sätts ut till fodervärdar hänger självklart på antalet bebisar, och hur många nya hem som kan tänka sig ställa upp som fodervärd. Det är viktigt för mig att kunna behålla avelsrätten på fler individer än de jag själv väljer att behålla, för mitt och mina samarbetspartners fortsatta avelsarbete. Tack vare fodervärdar kan vi i varje generation välja ut de individer som lämpar sig bäst att ta vidare, för det behöver nödvändigtvis inte vara de som vi har kvar hemma som blir bäst i slutändan. Vi vill alltid kunna vara extremt noga med vilka individer som avlas på för att kommande generationer ska bli så bra som möjligt. För att detta också ska vara möjligt är det väldigt viktigt med noga uppföljning av alla individer och god kontakt med alla nya hem.

​

Om du är intresserad av att stå med på intresselistan inför denna och kommande kullar, oavsett om du kan tänka dig vara fodervärd eller inte får du gärna fylla i en intresseanmälan och skicka den antingen till min mejl eller till min facebooksida. Klicka på knappen nedan för att läsa mer om hur du gör en intresseanmälan och vad den ska innehålla.

Linjeparning

Denna kullen är en linjeparning, vilket innebär att föräldrarna kommer från samma linje och därför är släkt. Man använder linjeavel för att dubblera föräldrarnas positiva egenskaper och för att ta fram det som är mindre bra för att sedan kunna avla bort ifrån det för att i längden stärka linjen. Det är betydligt mer effektivt att använda sig utav linjeavel än att endast använda obesläktade individer, eftersom det dåliga kan tas fram direkt och sedan avlas bort. Avlar man bara på obesläktade råttor kan det i slutändan ligga väldigt mycket negativt dolt, som en dag kommer till ytan. Jag brukar personligen beskriva det som att det är en tickande bomb som bara väntar på att explodera. Risken är alltså betydligt större för att en massa skit ska dyka upp om man använder obesläktade individer. Man bör endast ta in nytt blod (obesläktade råttor) om man vill få in något särskilt i en linje som redan är linjeavlad, men risken är att det medför sjukdomar som inte existerar i linjen sedan tidigare.

 

Många kan tycka att det känns fel med linjeavel och avel på väldigt nära besläktade råttor, men faktum är att råttor inte alls är känsliga för inavel då det inte orsakar missbildningar eller liknande på råttor, men kan efter många generationer leda till mindre individer och färre bebisar i kullarna. I själva verket är det linjeavel som sker i det vilda också för att bevara hälsa och andra positiva egenskaper för att linjen och flocken ska bli så stabil och robust som möjligt.

 

Detta är en väldigt nära besläktat linjeparning med noga utvalda individer. Jag hade egentligen gärna väntat ett par månader till för att utvärdera föräldrarna och syskonen ytterligare, framförallt hanarna, men det passade bäst tidsmässigt att ta kullen redan nu. Inga hanar har heller visat på några som helst beteendeproblem, så därför känns det okej att riskera att ta kullen lite tidigare. Förhoppningen med denna linjeparning är att ta fram de styrkor som finns i linjen, men också få fram eventuella svagheter för att i kommande generationer kunna avla bort dem helt och på så sätt ta oss närmare vårat mål med friska, långlivade råttor med ett härligt temperament. Men som tidigare nämnt är risken för "skit" inte större än när man endast avlar på obesläktade råttor, snarare sagt tvärtom.

​

bottom of page