Accio Haileybury Hammers
Födelsedatum: 26 mars 2018 Uppfödare: Accio Rats
E: Zephyr Ollie U: Zephyr Cosima
Variant: Chocolate? agouti irish mm silvermane Vikt: 330g
​
Beskrivning:
Hailey är en väldigt sprallig och glad tjej, och det är alltid full fart framåt med henne. Hon är väldigt obrydd och kör på sitt eget race, även om det innebär att gå emot strömmen. Hon är väldigt självsäker och utåtriktad, nyfiken och äventyrlig, och har varit det i princip sedan hon öppnade ögonen.
​
Utanför buren är hon alltid den som är först iväg på äventyr. Det är vid ytterst få tillfällen man ser henne tveka på att sticka iväg. Hon är väldigt orädd och nyfiken och vanligtvis är hon ganska snabb på att undersöka om det är något som är läskigt. Oftast ser man endast att hon blir lite fundersam när hon märker att de andra honorna i flocken reagerar på något.
​
Trots att Hailey är väldigt äventyrlig så är hon en otroligt social tjej. Hon är väldigt rolig och det går inte att låta bli att bli totalt charmad av henne. Både Hailey och hennes syster Holly är de i flocken som är mest "hej se på mig", som alltid vill vara i centrum mellan deras små äventyr. Det är också omöjligt att försöka smyga fram till buren utan att de direkt hänger klistrade på gallret och ska vara med. Försöker man göra något i buren med dem kvar har man två hjälpredor som inte kan lämna en ifred i en sekund, om det inte är för att passa på att rymma ifrån buren när jag inte ser.
​
Det är tydligt att hon har börjat mogna en hel del under de senaste månaderna. Hon kunde vara lite slamsig och väldigt busig när hon var bebis, men det har hon vuxit ifrån. Någon gång ibland kan det vara möjligt att busa upp henne så hon får ett mindre busryck, men det har blivit mer och mer sällan.
​
Hailey har alltid varit väldigt rar, pussar gärna på händer och ska gärna upp i ansiktet och slicka, framförallt i näsan. På senare tid har hon blivit mer fokuserad på att putsa folk i öronen och i hårbotten. Ibland kan det bli lite för hårt när hon tvättar mig i mina öron, men det är tydligt att hon bara gör det med kärlek. Hon är väldigt omhändertagande och vill alla så väl.
​
De enda intron hon har varit med om var båda under hennes bebistid. Det första introt räknas inte, det var när hennes mamma och syskon fick flytta ihop med Lexi och hennes kull (som var en dag äldre) när alla bebisar var närmare 3 veckor gamla. Allt gick självklart väldigt smidigt. När hon sedan var ca 8 veckor introducerades hon till hennes mamma Cosima och Lexis flockkompis Ruby (som under tiden för kullarna bodde hos Elda Rattery med hennes honor), även det gick bra. Ruby hade länge lite svårt för Hailey, för att hon är så obrydd och inte avgudade Ruby som de andra gjorde.
​
I flocken är Hailey väldigt neutral. Hon har aldrig visat några tecken på att hon bryr sig om rangordning etc. Hon trivs bra och funkar bra ihop med alla.
Nimbus Hircine of Zephyr
Födelsedatum: 16 maj 2017 Uppfödare: Zephyr Stud
E: Zephyr Adrian U: Zephyr Bliss
Variant: Mock cinnamon dumbo Vikt: 630g
​
Beskrivning:
Det bästa ordet som ger en väldigt bra beskrivning över vad Hircine är för sorts råtta är slamspotta. Han må vara 1 ½ år gammal nu, men detta är en råtta som aldrig kommer bli gammal, inte i sinnet i alla fall. Det sprätter ofta i kroppen på honom och han uppskattar fortfarande att man busar med honom. Ibland blir det så roligt att han måste slänga sig på rygg och sprattla med benen när han brottas med händer. Han är verkligen en stor bebis.
​
Hircine är, förutom en slamspotta, genomsnäll och rar kille, både mot människor och andra råttor. Han och hans två bonusbröder introducerades till en 1 årig hane när Hircine var ca 5 månader gammal, och det var inga som helst problem. I år introducerades två bebisar till flocken, vilket han tyckte var väldigt roligt, för han fick äntligen kompisar som var mer på hans egen mentala nivå! Han har varit en riktigt go lekfarbror och har alltid tagit väl hand om småttingarna.
​
Han har alltid varit en degklump som liksom smälter i händerna vid hantering. Väldigt avslappnad med andra ord. När han inte har sina små busryck är han ganska lat, gillar att ligga och mysa med sina flockbröder i hängmattor eller sputnikar, eller varför inte i toalådan? Även utanför buren kan han lägga sig och pannkaka på ryggstödet till soffan och knastra och ploppa med ögonen.
​
Hircine är, och har alltid varit, en väldigt glad råtta. Han har alltid bråttom att få komma ut ur buren, och han älskar uppmärksamhet. Utanför buren är han väldigt orädd och ofta ganska busig, men det brukar inte gå så lång tid innan han tycker det är dags för att mysa, även om det oftast blir en bit ifrån alla människor tillsammans med någon av de andra råttorna.
​
I flocken är Hircine med andra ord både en lekfarbror och en mysfarbror. Det är till störst del mys som gäller, men han kan inte låta bli att hänga på när det vankas bus. Han leker alltid med de andra på ett sätt som tydligt visar att han har respekt och inte är intresserad av att visa dominans.
​
Innan bebisarna kom in i flocken var han utan tvekan lägst i rang, och lite av en dryg och fånig lillebror. Men jag skulle ändå beskriva honom som en neutral råtta när det kommer till rang, eftersom det inte är något han bryr sig om. Idag är han fortfarande ranglåg, men då en av bebisarna är en relativt dominant tonåring som vill klättra i rang har Hircine hamnat lite i kläm. Det har hänt ett par gånger att tonåringen gett sig på Hircine som direkt ger sig, och det märks att han inte förstår varför han blir utsatt. Tack vare att Hircine alltid ger sig blir det aldrig något tjafs eller liknande.
Förväntningar på kullen
Jag har väldigt höga förväntningar på denna kullen. Hircine är en sån degklump, så otroligt snäll och lugn, samtidigt som han kan vara en slamspotta deluxe som gärna busar (denna råttan lär aldrig bli vuxen). Hailey å andra sidan är en tjej med mycket fart i. Hon vill aldrig vara still, bara springa omkring och upptäcka. Trots detta är hon väldigt go, älskar människor och är väldigt social. Hon kommer gärna upp i ansiktet och slickar i näsan, eller sitter på axeln och putsar en i öronen. Jag hoppas därför på bebisar som behåller sin mammas oräddhet och äventyrlighet, men som kan ta det lite lugnt ibland också. Båda föräldrarna är sådana fantastiska individer, väldigt människokära och sociala råttor, så jag tvekar inte en sekund på att deras bebisar kommer bli minst lika fantastiska.
​
Bakom Haileys mamma Cosima, har det dykt upp ett par hormonella tonåringar, som resultatet av en outcross på hennes pappas sida. Det har framförallt varit ett par honor som har varit lite hormonella och i behov av en stark alfa. Detta har inte märkts av hos Cosima eller hennes syskon, det har inte heller varit något problem som dykt upp bland Hailey eller syskonen. Det är något man bör vara medveten om ifall det mot förmodan skulle dyka upp, men jag tror risken för det är väldigt liten. Två fastrar till Hailey har haft lite överskott på hormoner men inte så det har blivit något större problem. Men rent generellt så syns hormonella problem väldigt sällan i linjen som både Hircine och Hailey kommer ifrån.
​
Hanarna i linjen kan ofta bli ganska rejäla och kraftiga, vilket Hircine är ett praktexemplar på. Men då Hailey och hennes syskon hittills varit väldigt nätta, slanka och fina i formen tror jag dem kommer balansera ut varandra bra.
​
Varianter som kan dyka upp är black, agouti, mock mink, mock cinnamon. Det finns även en chans för chocolate, chocolate agouti, chocolate mock mink och cinnamon, havana, havana agouti samt beige och fawn. Alla kommer vara otecknade eller möjligtvis irish. 50% toppörade och 50% dumbo. 50% av bebisarna kommer vara släta och 50% silvermane.
Information om intresseanmälan
Jag ser gärna att så många som möjligt från denna kullen flyttar till fodervärdar i närheten av Umeå, för att jag ska kunna behålla avelsrätten på fler individer än de som stannar hos mig. Hur många som sätts ut till fodervärdar hänger självklart på antalet bebisar, och hur många nya hem som kan tänka sig ställa upp som fodervärd. Det är viktigt för mig att kunna behålla avelsrätten på fler individer än de jag själv väljer att behålla, för mitt och mina samarbetspartners fortsatta avelsarbete. Tack vare fodervärdar kan vi i varje generation välja ut de individer som lämpar sig bäst att ta vidare, för det behöver nödvändigtvis inte vara de som vi har kvar hemma som blir bäst i slutändan. Vi vill alltid kunna vara extremt noga med vilka individer som avlas på för att kommande generationer ska bli så bra som möjligt. För att detta också ska vara möjligt är det väldigt viktigt med noga uppföljning av alla individer och god kontakt med alla nya hem.
​
Om du är intresserad av att stå med på intresselistan inför denna och kommande kullar, oavsett om du kan tänka dig vara fodervärd eller inte får du gärna fylla i en intresseanmälan och skicka den antingen till min mejl eller till min facebooksida. Klicka på knappen nedan för att läsa mer om hur du gör en intresseanmälan och vad den ska innehålla.
Linjeparning
Denna kullen är en linjeparning, vilket innebär att föräldrarna kommer från samma linje och därför är släkt. Man använder linjeavel för att dubblera föräldrarnas positiva egenskaper och för att ta fram det som är mindre bra för att sedan kunna avla bort ifrån det för att i längden stärka linjen. Det är betydligt mer effektivt att använda sig utav linjeavel än att endast använda obesläktade individer, eftersom det dåliga kan tas fram direkt och sedan avlas bort. Avlar man bara på obesläktade råttor kan det i slutändan ligga väldigt mycket negativt dolt, som en dag kommer till ytan. Jag brukar personligen beskriva det som att det är en tickande bomb som bara väntar på att explodera. Risken är alltså betydligt större för att en massa skit ska dyka upp om man använder obesläktade individer. Man bör endast ta in nytt blod (obesläktade råttor) om man vill få in något särskilt i en linje som redan är linjeavlad, men risken är att det medför sjukdomar som inte existerar i linjen sedan tidigare.
Många kan tycka att det känns fel med linjeavel och avel på väldigt nära besläktade råttor, men faktum är att råttor inte alls är känsliga för inavel då det inte orsakar missbildningar eller liknande på råttor, men kan efter många generationer leda till mindre individer och färre bebisar i kullarna. I själva verket är det linjeavel som sker i det vilda också för att bevara hälsa och andra positiva egenskaper för att linjen och flocken ska bli så stabil och robust som möjligt.
​
Till stor del kommer Hailey och Hircine från samma linje, en linje som jobbats med under många år och generationer av kunniga och erfarna uppfödare. Dock var Haileys mammas farfar en så kallad outcross (en obesläktat individ), men det har setts stora framsteg på relativt kort tid, framförallt i de två senaste generationerna. Detta blir fjärde generationen efter outcrossen, alltså fjärde gången denna delen av linjen korsas med den stabila delen av linjen.
